söndag 8 februari 2009
Regeringen borde tokförklaras nu när de har sålt sitt förnuft till kärnkraftsindustrin
En fråga: kommer regeringen nu också att öppna giftiga urangruvor runtom i Sverige?
söndag 19 augusti 2007
Uppdrag Granskning: Sommarprogram 27 juni
Återblickar till tre uppmärksammade reportage: Säkerhetsbristerna på Forsmark, reportage om svårigheten att få sin sak prövad i domstol och vårt avslöjande om mörkade testresultat i bilsäkerhetsbranschen.Se reportaget på SVT Play.
torsdag 19 juli 2007
Kriminell fick säkerhetsuppdrag på Ringhals
Flera fängelsestraff och sluten psykiatrisk vård. Marknadschefen som ansvarar för Maribos hundar och har besökt Ringhals vid upphandlingen, har dömts för hela 18 olika vålds- och bedrägeribrott, enligt Realtid.se. Brotten begicks mellan 1975 och 1992 och omfattar bland annat grov misshandel, förskingring, olaga vapeninnehav och flera fall av grova bedrägerier. Senast i augusti förra året misstänktes mannen för ett fall av misshandel.Dessutom rapprteras det att Maribo har omfattande brister i hundhållningen. Så stora brister att Miljöförvaltningen i Göteborg drog in Maribos tillstånd. Men i våras fick företaget dispens för att fortsätta bedriva verksamheten.
Men det är inte hela skandalen. Man skulle ju kunna tro att Ringhals anställer företag eller personal efter vilken kvalité de har. Nej, kärnkraftverket Ringhals anställer efter hur billiga företagen är. Billigast vinner, och som vi alla vet så betyder inte billigast precis bra kvalitet.
– Maribo vann upphandlingen därför att de var billigast. Sådana är reglerna, säger Martin Sjöholm ansvarig för upphandlingar på Ringhals till nyhetssajten.Det känns skönt att veta att man verkligen satsar pengar på säkerheten i de svenska kärnkraftverken.
tisdag 17 juli 2007
Kärnkraften de senaste veckorna
Mycket har hänt på sistone i kärnkraftsvärlden. Tyvärr har jag lite semester och försöker njuta av det fina vädret så mycket som möjligt. Så här kommer en kort sammanfattning av vad som har hänt.
Radioaktiv läcka efter jordskalv - Ett av världens största kärnkraftverk drabbades av en (visar sig nu vara flera) läcka och en brand efter en jordbävning i Japan.
Ny radioaktiv läcka utreds i Japan - Ett hundratal tunnor med lågaktivt radioaktivt avfall föll omkull i samband med gårdagens jordbävning i stadenKashiwazaki i Japan. Några tunnor tappade sina lock, uppger nyhetsbyrån Kyodo.
Reaction to the fire at the Japanese nuclear power plant Kashiwazaki-Kariwa - Läs Greenpeace's reaktion angående branden och läckan på kärnkraftverket Kashiwazaki-Kariwa i Japan.
Fylleri vanligt på Ringhals - Aftonbladet avslöjar att entrepenörer som håller på med underhålls- och översynsarbete på Ringhals "drack för mycket alkohol, tappade omdömet och beteende sig oerhört illa". Man sextrakkaserade även kvinnliga anställda. Det känns skönt att man kan lita på att de som utför reperationer och underhållsarbete på ett svenskt kärnkraftverk är fulla och beter sig som grisar i största allmänhet.
Thirsty Nukes Can't Take the Heat - Vädret blir varmare och då måste kärnkraftverken dra ner på sin kapacitet eller stängas av helt och hållet. Läs också Climate change puts nuclear energy into hot water.
Video: Vattenfall orsakar kärnkraftsstorm - Det stormar kring det svenska energibolaget Vattenfall i Tyskland - efter snabbstoppen av två kärnkraftverk utanför Hamburg i slutet av juni. Den tyska miljörörelsen kräver nu att kärnkraftverken stängs omedelbart.
Vattenfall slammed for nuclear 'cover-up' - Tyska myndigheter anklagar Vattenfall för att mörka om svåra olyckor och problem på ett kärnkraftverk i norra Tyskland.
Nuclear under fire: Dangerous reactors send a clear signal: phase out nuclear power - Grenepeace summerar några dåliga dagar för kärnkraften i Tyskland.
Nordkoreansk reaktor gav ingen el - Kärnreaktorn Yongbyon levererade inte en kilowatt elkraft, den producerade endast vapenplutonium, säger experter.
fredag 1 juni 2007
Värna Klimat, Jobb och Välfärd

Vill man värna om klimatet idag och i framtiden så är inte kärnkraften lösningen.
Vill man värna om jobben och välfärden så är kärnkraften inte lösningen där heller.
Kärnkraftens potential är inte enorm. Den är faktiskt väldigt liten. Kärnbränslet som kärnkraftverken använder kommer, enligt de mest positiva rapporterna, räcka i ungefär 80 år. Andra rapporter säger 60 år. Så en dag kommer bränslet till reaktorerna ta slut. Precis som oljan kommer ta slut en dag.
Utvecklingen har börjat för längesedan. Kärnkraftverken är så gott som färdigutvecklade, dessutom är kärnkraft ett förlegat, dyrt och oerhört farligt sätt att generera energi på.
Nej. Vill man värna om klimatet, jobben och välfärden är förnyelsebara energikällor vägen att gå. Ta bara Vindkraften som ett exempel. Enligt Greenpeace så generar vindkraft fem gånger så många jobb och 2,3 gånger mer kraft än en kärnkraftsreaktor. Detta med likvärdiga investeringar för vindkraften som kärnkraften.
Grön energi/cleantech är framtiden. Det är där Sveriges framtida jobb finns och det är därifrån vi kommer få vår välfärd, samtidigt som vi räddar klimatet idag och i framtiden.
Ny avhandling visar att Tjernobyl gav Norrland cancer
En ny avhandling från Linköpings universitet visar att kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl 1986 gjorde så att cancerfallen ökade med upp till 20% i norra Sverige.
Rapporten visar på en 10-20 procentig riskökning i de områden som fick mest nedfall. Listan över de områden som drabbades värst toppas av Västernorrland medan Jämtland kommer på sjätte plats.Men Statens Strålskyddsinstitut är tveksamma till den nya avhandlingen.
Vi har sagt att vi är skeptiska till resultaten. Jag tycker inte man ska oroa sig. Vi har väldigt låga doser även här i Sundsvallsområdet, säger Leif Moberg, forskningschef för Statens Strålskyddsinstitut.De bakom avhandlingen slår ifrån och säger att Statens Strålskyddsinstitut är tveksamma till rapporten då den inte följer den "officiella" versionen och att den klämmer i skon så att säga.
Ord står mot ord. Men det man kan konstatera är att hade molnen 1986 åkt över Stockholm eller någon annan storstadsregion så hade det blivit betydligt mycket mer ramaskrin.
söndag 27 maj 2007
Solenergi
Stora oljebolag köper upp landmassor i Nevada öknen i USA för att kunna sälja solenergi istället för olja och gas i framtiden. Kommer solenergin vara ett av de viktigaste och mest använda alternativen i framtiden?
Man får solenergi genom att man antingen ta vara på värmen från solen i så kallade solfångare. Man kan också bygga hus på ett speciellt sätt så att man tar vara på solens strålar och värme på bästa sätt. Eller genom att solstrålarna omvandlas till elektricitet i solceller.
Solenergin används just nu mest på platser som ligger lång borta från det ordinära elnätet och platser som har ett litet elbehov. År 2000 så var 0,04 % av världens energi solenergi. Detta låga resultat beror mestadels på att idag är det inte så billigt att producera solenergi med solceller. Men kostnaderna är stadigt på väg neråt tack vare att det utvecklas ny teknik och att marknaden har mer och mer fått upp ögonen för solenergi. Solenergi har gått ifrån att vara tio gånger dyrare än el från till exempel dieselgeneratorer till att vara 30 % billigare, på bara åtta år. Solvärme växer med ungefär 20 % och solceller växer med lite över 30 % varje år. I EU 2002 ökade användningen av solenergi med 37,7 %. Ett annat exempel är användningen av solenergi i utvecklingsländer. Där har användningen av solvärme ökat till 10 miljoner hushåll. Över en miljon hushåll producerar sin el med hjälp av solceller.
Men solenergi handlar inte bara om solceller som genererar el. Det kan också handla om solvärme i våra hem eller arbetsplatser. Man kan lätt sänka sina uppvärmningskostnader med 50 till 70 % om man använder solvärme på ett smart sätt. Solfångare på taket kan värma upp husets vattensystem. Stora fönster åt söder låter solen skina in och värma huset på dagen, samtidigt som det ger ljus så man slipper använda lampor. Åt norr så sätter man in små fönster som släpper ut så lite värme som möjligt. Huset ska också vara kraftigt isolerat så att värmen är kvar i så länge som möjligt.
Men kan man använda solenergin i ett så pass kallt och mörkt land som Sverige? – Självklart kan man det! Vi använder redan mer solenergi än de flesta andra europeiska länder. Vi använder mer solenergi än de sol rika länderna Spanien och Italien! I Kungälv i Sverige finns till exempel Europas näst största solvärmeanläggning. Men Sverige kan självklart inte bara klara sig på solenergi, framförallt inte på natten eller på vintern. I Sverige kan bara solen stå för lite mer än 10 % av den totala elproduktionen.
Solenergi är en förnyelsebar och oerhört miljövänlig energikälla. Det finns oändliga möjligheter och skäl till att använda till exempel solvärme på arbetsplatsen eller i hemmet.
torsdag 12 april 2007
Forsmarks kärnavfall rostar sönder
Det hela uppdagades efter kontrollmätningar av dränagevattnet som rann ut från bergsalen. Värdet för radioaktivt cesium 137 i vattnet var förhöjt tio gånger. En granskning visade att det under en längre tid hade stått och droppat vatten från sprickor i taket i bergsalen. – Det kom på tunnorna som rostade sönder, säger Benny Sundström som är doktor i fysik och inspektör hos Statens kärnkraftsinspektion, SKI.Det känns tryggt att veta att man verkligen bygger ett tillfälligt förvaringsutrymme för kärnavfall så bra och säkert som möjligt.
I november förra året slog han ner på att tunnelsystemet utanför bergsalarna ”var belamrade med en viss mängd diverse sopor och annat material”. – Sopor ska inte finnas där. Jag har konstaterat det två gånger och jag ska ta upp det med dem igen. Det ska bort, det ska inte ligga där, det kan börja brinna, säger inspektör Benny Sundström till Aftonbladet.Men vad han klagar!? Vad gör det att vi slänger lite vanliga sopor bland kärnavfallet dessutom? Herregud, det kan ju inte börja brinna där inne då hela rummet läcker vatten...
Tunnorna är tillverkade mellan 1976 och 1985 och innehåller en blandning av asfalt och radioaktivt driftsavfall från Barsebäck. Det har vid en undersökning visat sig att de inte bara har rostat – utan också är felmärkta. – Man har fått en följesedel och det har inte stämt överens. Beteckningen var något helt annat, säger Benny Sundström.Kollar man inte extra noggrant när man köper tunnor för kärnavfall? De kunde lika gärna ha köpt trätunnor, lika säkert.
Det är nästan som ett dåligt skämt. Varannan vecka verkar vi får reda på någon ny incident som hänt på Forsmark eller på något av våra andra kärnkraftverk. Hur länge kan problemen fortsätta komma utan att något riktigt allvarligt händer?
onsdag 11 april 2007
Vindkraft
Enligt Greenpeace så generar vindkraft fem gånger så många jobb och 2,3 gånger mer kraft än en kärnkraftsreaktor. Detta med likvärdiga investeringar för vindkraften som kärnkraften. Men är vindkraftverken så bra som vissa anser? Vilka är nackdelarna?
Ett vindkraftverk är kort och gott en stor propeller som omvandlar strömmande luftenergi till el (naturlig rörelseenergi). Moderna vindkraftverk är idag över 100 meter höga. Rotorbladen som snurrar runt har en diameter på runt 100 meter. Dagens moderna vindkraftverk är 10 gånger effektivare än vindkraftverk för 10 år sedan.
Fördelar med vindkraftverk är att elektriciteten från nya vindkraftverk kostar lika mycket och är ibland billigare än elektriciteten som kommer från andra mer använda kraftverk. Vindkraftverk har dessutom inga koldioxidutsläpp och är så gott som helt miljövänliga, och de skadar inte människors hälsa som andra fossila bränslen kan göra.
Tack vare att vindkraftverken generar el från vinden så kommer vi alltid att kunna använda vindkraften. Bränslet till vindkraftverken kommer ju inte sina bort som oljan kommer att göra en vacker dag. Det kommer ju inte precis sluta blåsa eller bli brist på vind runtom världen.
Det största problemet är att vindkraftverk inte kan arbeta fullt ut om det blåser för lite eller om det blåser åt fel hål. Men även här så finns det hjälpmedel. Det finns inte bara horisontella vindkraftverk utan också vindkraftverk som sitter på en vertikal axel och som kan utnyttja vindens energi oavsett vilket håll det blåser på. Denna typ av vindkraftverk är dessutom stabilare då dess vikt är mer jämnt fördelad.
Starkt Stöd
Vindkraftverk har ett starkt stöd hos det svenska folket. Nyligen gjordes en Sifoundersökning som beställts av Sydkraft med frågan ”vilken elproduktion tycker du ska byggas ut?”. Förstahandsvalet var vindkraften.
”Sifoundersökningen, som baseras på 1 000 telefonintervjuer, visar också att mycket få vill att elproduktion från gas, kol eller olja byggs ut i Sverige. Även en tidigare undersökning som bolaget har gjort visar att elkunderna helst vill köpa el från vindkraft och vattenkraft”. (www.snf.se. Se källförteckning).
Trots denna starka vilja hos dem svenska konsumenterna så är bara vindkraften en ytterst liten del av Sveriges elproduktion. Sverige har cirka 775 vindkraftverk i drift. Ett av de större elbolagen i Sverige, Vattenfall, äger än så länge bara 39 landbaserade vindkraftverk. Vindkraften svarade endast för 0,06 % av Vattenfalls totala elproduktion 2004. I hela Sverige så producerar vindkraftverken cirka 0,7 TWh per år. Den svenska energimyndigheten har ambitioner om att år 2015 ska vindkraften producera 10 TWh per år. Enligt Svenska Naturskydds Föreningen så kan vindkraften ”svara för 10-30 TWh om 30 år”. Detta skulle med dagens elförbrukning motsvara 20 % av elförsörjningen. ”Målet på kort sikt bör vara ca 7 TWh, dvs. ca 7%”. (www.snf.se. Se källförteckning)
Internationellt
Såhär ser det ut i alla länder med. Vindkraften är än så länge en blygsam energikälla. Ett bra föredöme är Kalifornien i USA. I slutet av 80-talet så fanns det lite över tiotusen vindkraftverk i USA. 95% av dem vindkraftverken fanns i Kalifornien. Där har man byggt upp stora vindkraftsparker. En välkänd vindkraftspark är den i Altamontdalen. Vindkraften hjälpte dessutom Kalifornien att komma undan en allvarlig el-brist. Man lät vem som helst att bygga ett vindkraftverk och sälja strömmen till nätet för samma pris som man annars skulle ha köpt den för. Kalifornien har också satt upp ett mål att cirka 20 % av elen man producerar ska komma från vindkraftverk.
I Europa är Tyskland ohotad i toppen av vindkraftligan. Tysklands vindkraftskapacitet i MW är 18428 medan Sverige ligger på en tiondeplats med bara 500 MW. Vår granne Danmark har i jämförelse mot oss en betydligt starkare vindkraftskapacitet på cirka 3122 MW. 20 % av Danmarks elproduktion kommer från vindkraftverk.
Nationellt
Under de kommande 20 åren så kommer det bara i Europa behövas satsa otroliga 10 triljoner kronor för att mäta våra energikrav. Varje procent som läggs på vindkraft är 100 miljarder kronor. Sverige har mycket att vinna på detta då energi och miljöteknologi är en av Sveriges mest framgångsrika exportgrenar.
I Sverige planerar Volvo inom några år att bygga fem vindkraftverk vid deras fabrik i Tuve, Göteborg. Detta kommer att kunna minska deras elkostnader radikalt. Tuve fabriken använder sammanlagt 30 GWh el per år. Det motsvarar el till cirka 6000 villor. Detta är ett smart drag, framförallt nu när prisen för olja och gas blir högre och högre för varje månad.
Energimyndigheten har dessutom beviljat 9,45 miljoner kronor i stöd till tre projekt som ska förbereda byggandet av en vindkraftspark bestående av 128 vindkraftverk på Kriegers Flak i södra Östersjön. Denna vindkraftspark beräknas producera 2,1 TWh el årligen. Stödet på 9,45 miljoner kronor motsvarar cirka 40 % av de totala kostnaderna för vindkraftsparken.
Förfular landskap
Nackdelarna och problemen med vindkraft är som sagt nästan helt obefintliga. Folk kan dock tycka att vindkraftverken förfular ett landskap. Men gör inte ett kärnkraftverk, oljekraftverk eller något annat kraftverk det också? Och vi måste välja om vi vill ha några vita snurror på ett berg eller ute i havet eller ha ett klimat som är uppåtväggarna knasigt? Väljer vi det sista så kommer verkligen våra landskap förändras.
Vissa människor anser eller tror att vindkraftverk låter och bullrar för mycket. Men det är bara dumheter. Jag har själv stått under ett par vindkraftverk och det låter bara som en väldigt stark vind på Ronnebygatan. Dessutom kan man lätt placera vindkraftverk ute i havet eller en bra bit ifrån människor där vindkraftverken inte stör folk.
Vissa klagar också på att vindkraftverk kan störa och skada fåglar. Men detta har faktiskt inte kunnat bevisas i någon vetenskaplig undersökning. Skulle det visa sig att ett vindkraftverk eller till och med en stor vindkraftspark skulle skada fågellivet i området så kan man lätt montera ner vindkraftverken och flytta dem till ett annat område.
Framtiden
Många analytiker och olika intresseorganisationer med mera spår att vindkraften har en ljus framtid framför sig. Personligen så tror jag att vindkraften kommer att växa och bli mer och mer populärt. Men det kommer nog att gå trögt i början på grund av skepsis och okunskap om hur vindkraften egentligen fungerar och hur bra den egentligen är. Vindkraften är verkligen en förnyelsebar och miljövänlig energi och något som vi verkligen borde satsa mer på. Framtiden är ny teknik.
Källförteckning
Mark Lymas: Oväder. Ordfront, Stockholm 2005.
Bonniers: Compact Lexikon 2000. Stockholm 2000.
Josh Seymor & Herbert Girardet: Program för en grön planet. Bonnier, Verona 1998.
Respons Lexikon. Stockholm 2000.
Bok-och-webb: Naturkunskap A. Göteborg 2003.
http://www.snf.se
”Sifoundersökningen, som baseras på 1 000 telefonintervjuer, visar också att mycket få vill att elproduktion från gas, kol eller olja byggs ut i Sverige. Även en tidigare undersökning som bolaget har gjort visar att elkunderna helst vill köpa el från vindkraft och vattenkraft.”
”svara för 10-30 TWh om 30 år”
”Målet på kort sikt bör vara ca 7 TWh, dvs. ca 7%”http://www.snf.se/verksamhet/energi/nyhet.cfm?...
http://www.vattenfall.se
http://www.vattenfall.se/om_vattenfall/...
http://www.vattenfall.se/om_vattenfall/...
http://www.stem.se
http://www.stem.se/WEB/STEMEx01Swe.nsf...
http://www.stem.se/WEB/STEMEx01Swe.nsf...
Övriga Källor:
http://susning.nu/Vindkraftverk
http://susning.nu/Vindkraft
http://www.greenpeace.org/sweden/bilder-och-video...
http://www.vindkraften.se
måndag 9 april 2007
Kärnkraft är ingen vettig lösning på klimatförändringarna
På sistone har flera personer och politiker pratat varmt om kärnkraften som den ultimata lösningen på våra energiproblem och klimatförändringarna. De kan inte ha mer fel i det påståendet.
För att kunna tillverka kärnbränslet som används till att genera elen i ett kärnkraftverk så behöver man uran. Man utvinner uran i gruvor runtom världen. Men detta är ingen lätt sak. När man gräver efter uranmalm så släpps en mängd radioaktivt damm ut och radioaktiva gaser som i sin tur producerar radon. När gruvarbetarna sedan andas in dammet och radonet så är chansen stor att man drabbas av olika lungsjukdomar som exempelvis lungcancer. Det är inte bara gruvarbetarna som drabbas. Avfallet som dessa gruvor skapar förorenar miljön och hotar hälsan för lokalbefolkningen. Framförallt när man ska rena och koncentrera uranet från malmen. När man gör detta så skapar man en stor volym av flytande radioaktivt och giftigt avfall. Detta avfall bryr man sig sedan inte oftast om. Utan avfallet samlas i stora sjöar där vätskan avdunstas medan det radioaktiva slammet blir kvar i flera generationer.
Uranet ska sedan transporteras långa sträckor till så kallade konverteringsanläggningar där uranet omvandlas till gas. I Västerås finns en konverteringsanläggning där man omvandlar uranet till gas. Denna konvertering kallas för Uranhexafluorid. Uranhexafluorid är ett mycket instabilt, brandfarligt och högexplosivt ämne. Gasen som bildas är frätande, giftig och radioaktiv. Och det har uppstått flera olyckor när man har handskats med denna gas. Konvertering till gas skapar också avfall som i vissa fall smutsar ned grundvattnet. Nästa steg är att höja koncentrationen i blandningen av en typ av uran kallad Uran 235. Detta kallas för anrikning och görs i såkallade anrikningsanläggningar. I dessa anläggningar kan man också framställa kärnvapen och därför anser FN att kärnkraft kan utgöra en risk för spridning av kärnvapen. I det sista steget ska man konvertera om uranhexafluoridet till en mer stabil form av uran och tillverka själva bränslet till kärnkraftverk. I alla dessa olika steg så produceras det en stor mängd avfall som skadar miljön och människors hälsa.
Kärnkraftverken är i ständigt behov av noggranna och upprepade kontroller samt underhåll och säkerhet. Eftersom systemet är så stort och komplicerat så är en noggrann och omfattande kontroll också komplicerad och kräver mycket resurser.
Kärnkraften i Sverige producerar stora mängder radioaktivt avfall. Detta radioaktiva avfall innehåller några av de farligaste och dödligaste ämnena som man skådat. Till exempel när det utbrända kärnbränslet lyfts ut ur en kärnkraftsreaktor är avfallet så radioaktivt och farligt att bara den lilla mängd avfall som ryms i en helt vanlig liten snusdosa räcker till att döda hela Sveriges befolkning. Enligt Vattenfall så producerar tio kärnkraftreaktorer som är i drift i 40 år cirka 250 000 m3 radioaktivt avfall. ”Allt radioaktivt avfall från den svenska kärnkraften under 40 år skulle rymmas i en tredjedel av Globen” År 2010 då den sista kärnkraftsreaktorn i Sverige ska vara avstängd så har Sveriges kärnkraft producerat 8000 ton radioaktivt avfall. Tillräckligt för att utplåna allt liv på jorden!
Men hur ska man hantera avfallet som bildas? Ja, det vet inte ens kärnkraftsindustrin som har haft nästan 50 år på sig att finna en lösning på problemet. Men en sak vet man. Det kommer att kosta oerhört mycket och kräva enorma resurser för att hantera avfallet. Kärnkraftsindustrin har kommit på massor av idéer som dem anser kan lösa problemet. Avfallsfärjor till solen, borrhål under havsbottnen eller förvaring i berggrunden är några av de förslag som dem har lagt fram. Men alla förslag som kärnkraftsindustrin hittills har kommit på har visat sig vara oacceptabla. Och inga idéer har ännu uppfyllt de minimikrav som ställs på teknisk verksamhet och som kärnkraftsindustrin själva lovade i början att uppfylla:
- Hoten mot mänsklig hälsa och miljö i framtiden inte ska överstiga vad som är acceptabelt i dagens samhälle.
- Ingen börda får läggas på kommande generationer, vilket innebär att de inte ska behöva vidta några åtgärder, eller bära några kostnader för avfall som produceras idag.
Kärnkraftsindustrin vet hur farlig kärnkraften egentligen är och vilka enorma konsekvenser en enda olycka kan ställa till med. Men de bryr sig inte och tjänar massvis med pengar på sina farliga och förlegade kärnkraftverk. Detta kan beror på att om det händer en olycka så fråntas kärnkraftsindustrin allt ansvar. Dem behöver inte betala någon ersättning eller hjälpa till. Det är istället staten och det svenska folket som måste lida och betala om det händer något.
Kärnkraft är alltså inte lösningen som många människor tror. Kärnkraften är egentligen en smutsig, giftig och mycket dödlig present som är inklädd i ett trevligt paket.
söndag 8 april 2007
Visste du att...
Vore det inte därför ett naturligt steg för Sveriges borgerliga regering att satsa på ny, ren och förnyelsebar energi?
Oansvarigt att bygga ut kärnkraften
Kärnkraften är en hårt subventionerad och dyr energikälla.
Det finns inte några "absolut säkra" reaktorer. En olycka kan inträffa i vilken kärnreaktor som helst och kan i värsta fall orsaka en global katastrof och tiotusentals människors död.
Kärnkraften inte är någon förnyelsebar energikälla. Uranet kommer en dag ta slut, precis som oljan kommer att ta slut en dag. Om vi skulle ersätta alla fossila bränslen med kärnkraft skulle världens lättillgängliga uranreserver ta slut på mindre än fyra år.
Kärnkraften inte är någon lösning på klimatförändringarna. Det finns bättre och mindre riskfyllda framtida lösningar än kärnkraft. Kärnkraften skulle globalt behöva byggas ut in absurdum för att den över huvud taget skulle ha en chans att påverka klimatförändringarna
Kärnkraftverk är lätta måltavlor för terrorister. Hur intressant är en vindkraftspark för en terrorist?
Inget land i hela världen har kommit på ett vettigt och säkert sätt att ta hand om och förvara det oerhört giftiga radioaktiva avfallet i hundratusentals år. År 2010 har Sverige producerat 8000 ton radioaktivt avfall, tillräckligt för att utplåna allt liv på jorden många gånger om.