Vattenfall och Regeringen vill satsa på kärnkraft

SVT avslöjar att det statliga bolaget Vattenfall vill satsa på kärnkraft i Litauen. Förutom att man vill investera i ett kärnkraftverk som ska ersätta det nuvarande och ökända kärnkraftverket Ignalina vill man bygga en elkabel från Sverige till något av de baltiska länderna.

Tydligen så bryr sig inte Vattenfall eller Sveriges nuvarande regering om att det är beslutat sedan länge att den svenska kärnkraften ska avvecklas. Man bryr sig inte om det moraliska dilemmat att investera i kärnkraftverk utomlands.

Dag Klackenberg, Vattenfalls styrelseordförande, är dessutom säker på att beslutet om avveckling kommer ändras inom tre till fyra år! Ibland blir man arg och ledsen i hela kroppen när man hör gamla gubbar prata sig varma om kärnkraften. De slipper de värsta problemen och skadorna som den globala uppvärmningen kommer att orsaka. Dessutom behöver de inte bry sig det minsta om alla nackdelar som kärnkraften för med sig. Klackenberg och regeringen kommer att ligga lugnt och skönt nere i sina gravar medan framtida generationer får lida för Klackenbergs och regeringens dumheter.

Kostnaderna för det nya kärnkraftverket kommer att uppgå till runt 70-80 miljarder kronor, förmodligen mer i slutändan.

SSI sätter stopp för kärnavfall i Forsmark

SSI (Statens strålskyddsinstitut) har idag stoppat deponeringen av kärnavfall vid slutförvaret i Forsmark. Varför? SSI anser inte att Svensk Kärnbränslehantering följer strålskyddskraven till punkt och pricka.

"SSI ställer mycket hårda krav för deponering i slutförvar. Den måste ske på ett sätt som är säkert för människa och miljö både i dagsläget och tusentals år framåt i tiden", säger Anders Wiebert vid SSI i ett pressmeddelande.

Enligt SSI har Svensk Kärnbränslehantering, trots upprepade påpekanden, dröjt med redovisningar och lämnat otillräckligt utredningsmaterial.

De redovisningar som har lämnats visar också enligt SSI på brister i strålskyddet:

"Bland annat överskrider SKB gällande strålskyddsbegränsningar och de metoder som används för att bestämma sammansättningen av radioaktiva ämnen i avfallet är bristfälliga", skriver SSI.

Bristerna ska dock inte innebära någon omedelbar risk för omgivningen, enligt SSI.

Deponeringen stoppas från och med den 21 juni.

Läs mer: Forsmarks kärnavfall rostar sönder

via DN.se

Dag 3 av ockupationen mot det finska kärnkraftsbygget

Svensk media har knappt rapporterat något från ockupationen mot det finska kärnkraftsbygget i Olkiluoto. Tur att internet finns!

I måndags skrev jag om Greenpeace's aktion mot det omdiskuterade fuskbygget av kärnkraftverket i Olkiluoto. Aktivisterna är idag inne på det tredje dygnet av protester och det hela har förvandlats till en ockupation. Fyra stycken aktivister från olika länder tog sig in på området i Söndags och klättrade upp i den högsta kranen. Man har hängt upp banderoller med texten "French nuclear disaster".

- Vi ser nu över vilka möjligheter vi har att göra vår protest här så långvarig som möjligt, säger aktivisten Lauri Myllyvirta, på telefon från kranen.

Man kan tydligen inte ens ha en någorlunda bra säkerhet vid byggandet av ett kärnkraftverk eller när det väl är igång.

Läs mer:
- En fältstudie i bristande övervakning: BILDBERÄTTELSE: Mai och Timo tar en ostörd långpromenad på det finska kärnkraftsverkets byggarbetsplats.
- Se fler bilder från aktionen
- Aktion mot finskt kärnkraftverk
- Ockupation av kärnkraftsbygge inne på tredje dygnet

Bridreaktorer, U-238 och U-235

Det finns idag cirka 440 stycken kärnkraftsverk (av "förbrännings" typen) i ett 30-tal länder. Om man bara skulle ersätta 10% av all energi vi får av olja och kol med kärnkraft så skulle man vara tvungen att bygga 50% fler kärnkraftverk, närmare bestämt 880 stycken.

Kärnkraftsreaktorer använder i dag det väldigt sällsynta uraniumet U-235 som bränsle. De mest positiva rapporter säger att med dagens förbrukning av U-235 så skulle bränslet räcka i ungefär 80 år. Andra säger 60 år. Skulle man dessutom öka förbrukningen av U-235 genom att bygga nya kärnkraftverk så skulle naturligtvis U-235 ta slut snabbare. Vill vi ha en värld där oljan är slut sedan länge och alla länder har kärnkraftverk men inget bränsle, men massvis med kärnavfall för att kunna bygga tusentals atombomber?

Men det finns en annan sorts kärnkraftsreaktor, en fissionsreaktor kallad bridreaktor. Dessa reaktorer använder det mer utspridda och lättillgängliga uraniumet U-238 som bränsle. Det finns idag endast tre stycken bridreaktorer runt om i världen, en i Ryssland, Frankrike och Japan. Bridreaktorer är lika farliga som vanliga kärnkraftverk om det skulle ske en olycka eller sabotage. Dessutom är dem extremt dyra att bygga.

Men även om man skulle starta att bygga bridreaktorer än vanliga reaktorer och försöka ersätta allt fossilt bränsle med kärnkraft så skulle man behöva bygga över 9000 reaktorer över hela världen. Tänk att dessa kärnkraftverk kostar betydligt mer än "vanliga" kärnkraftverk. Dessutom tar det en väldigt lång tid att bygga kärnkraftverk, och tid är något som vi saknar.

Aktion mot finskt kärnkraftverk

I natt blockerade svenska och finska aktivister från Greenpeace det omdiskuterade fuskbygget av kärnkraftverket i Olkiluoto.

Greenpeace hävdar att man hittills har upptäckt över 1000 brott mot säkerhetsföreskrifterna i bygget av Europas enda nya kärnkraftverk.

Aktivisterna kedjade sig fast framför grindarna till byggarbetsplatsen och i en stor kran. Man blockerade dessutom vägen med tunnor fyllda med cement.

Läs mer:
- OECD expert dömer ut säkerheten vid bygget av Finlands nya reaktor
- 700 upptäckta säkerhetsbrister vid bygget av Finlands nya reaktor
- SVT: Greenpeace blockerade kärnkraftverk
- Greenpeace blockerar bygge av finskt kärnkraftsverk - kräver att dokumentation av uppdagade säkerhetsbrister offentliggörs

Solenergi

Stora oljebolag köper upp landmassor i Nevada öknen i USA för att kunna sälja solenergi istället för olja och gas i framtiden. Kommer solenergin vara ett av de viktigaste och mest använda alternativen i framtiden?

Man får solenergi genom att man antingen ta vara på värmen från solen i så kallade solfångare. Man kan också bygga hus på ett speciellt sätt så att man tar vara på solens strålar och värme på bästa sätt. Eller genom att solstrålarna omvandlas till elektricitet i solceller.

Solenergin används just nu mest på platser som ligger lång borta från det ordinära elnätet och platser som har ett litet elbehov. År 2000 så var 0,04 % av världens energi solenergi. Detta låga resultat beror mestadels på att idag är det inte så billigt att producera solenergi med solceller. Men kostnaderna är stadigt på väg neråt tack vare att det utvecklas ny teknik och att marknaden har mer och mer fått upp ögonen för solenergi. Solenergi har gått ifrån att vara tio gånger dyrare än el från till exempel dieselgeneratorer till att vara 30 % billigare, på bara åtta år. Solvärme växer med ungefär 20 % och solceller växer med lite över 30 % varje år. I EU 2002 ökade användningen av solenergi med 37,7 %. Ett annat exempel är användningen av solenergi i utvecklingsländer. Där har användningen av solvärme ökat till 10 miljoner hushåll. Över en miljon hushåll producerar sin el med hjälp av solceller.

Men solenergi handlar inte bara om solceller som genererar el. Det kan också handla om solvärme i våra hem eller arbetsplatser. Man kan lätt sänka sina uppvärmningskostnader med 50 till 70 % om man använder solvärme på ett smart sätt. Solfångare på taket kan värma upp husets vattensystem. Stora fönster åt söder låter solen skina in och värma huset på dagen, samtidigt som det ger ljus så man slipper använda lampor. Åt norr så sätter man in små fönster som släpper ut så lite värme som möjligt. Huset ska också vara kraftigt isolerat så att värmen är kvar i så länge som möjligt.

Men kan man använda solenergin i ett så pass kallt och mörkt land som Sverige? – Självklart kan man det! Vi använder redan mer solenergi än de flesta andra europeiska länder. Vi använder mer solenergi än de sol rika länderna Spanien och Italien! I Kungälv i Sverige finns till exempel Europas näst största solvärmeanläggning. Men Sverige kan självklart inte bara klara sig på solenergi, framförallt inte på natten eller på vintern. I Sverige kan bara solen stå för lite mer än 10 % av den totala elproduktionen.

Solenergi är en förnyelsebar och oerhört miljövänlig energikälla. Det finns oändliga möjligheter och skäl till att använda till exempel solvärme på arbetsplatsen eller i hemmet.

OECD expert dömer ut säkerheten vid bygget av Finlands nya reaktor

Jag har tidigare berättat om att det har upptäckts över 700 säkerhetsbrister vid byggandet av Finlands (och Europas) nya kärnkraftverket. Nu dömer dessutom en expert från OECD ut säkerhetskontrollen vid bygget av den finska reaktorn.

Vid bygget av Finlands nya reaktor i Olkiluoto har det tillåtits tekniska lösningar som strider mot den finska kärnkraftslagstiftningen och försvagar säkerheten i den nya reaktorn.

Bakom problemen ligger en strävan att pruta på kostnaderna liksom tekniska problem som är förbundna med den nya reaktormodellen. Detta framgår av en studie som Helmut Hirsch, doktor i fysik och medlem i OECD:s kärnkraftsexpertgrupp, har genomfört på uppdrag av Greenpeace.

Kärnkraftsexpert dömer ut säkerhetskontrollen vid bygget av finska reaktorn

Sammanfattning av Kolets kretslopp

Olja, stenkol, ved och diamanter är uppbyggda av kolatomer. Kol består av kolatomer som kan binda sig till varandra på flera olika sätt och ingå i flera olika föreningar. Så beroende på hur kolatomerna sitter ihop så kan de bilda olika saker. Så om kolatomerna sitter staplade på varandra i plan lager så får vi vanlig grafit. Om kolatomerna sitter ihop i en tredimensionell struktur bildar de en diamant.

Luften är inte tom som man kan tro. Man kan jämföra luften med vattnet. Men molekylerna i luften sitter inte lika tätt ihop som de gör i vattnet. Man kallar därför luftens ämnen för gaser istället för vätskor. Det finns olika molekyler i luften. Kvävemolekylerna (78%) och syremolekylerna (21 %) är flest. Bara 0,038% är Koldioxidmolekyler. Men de här fjuttiga 0,038 % är ack så viktiga. Dem är grunden till allt liv på jorden.

Kolatomer blir till koldioxidmolekyler via förbränning av t.ex. grafit, stenkol och olja. När kolet förbränns så reagerar kolatomerna med syreatomer och som i sin tur bildar koldioxid. Koldioxid har i sin tur helt annorlunda egenskaper än vanligt kol som man t.ex. eldar med.

Men kolatomer finns också i luften som metanmolekyler. Metanmolekyler kommer från bakterier i våtmarker (metangas) när dött materia ruttnar eller från många djurs magar.

Kolatomer finns inte alltid kvar i växter och djur. Kolatomerna cirkulerar i ett kretslopp mellan döda, levande organismer, luften, vattnet, fossila bränslen såsom olja och kol. Hos levande organismer är omsättningen av de här kretsloppen ganska snabb. Hos fossila bränslen kan omsättningen ta miljoner år. De här kretsloppen har gemensamt att kolatomerna någon gång funnits levande i organismer. Studier om kolföreningens kemi kallas därför för organisk kemi.

Fossila bränslen är snabbt och enkelt ca 250 miljoner år gamla växter och döda djur som nedbrytarna inte hann äta upp. De här resterna förvandlades så småningom till olja eller kol. Kolatomerna i koldioxidmolekylerna som växterna tog upp blev i sin tur till glukos, sedan till cellulosa hos växterna. Djuren som sen äter av växterna får i sig cellerna som sedan blir till kolkedjor i kol och olja. Växterna tog hjälp av fotosyntesen för att ta upp energin som nu finns i olja och kol. Koldioxidmolekyler i atmosfären minskade väldigt kraftigt under denna period då det gick åt så mycket till växternas fotosyntes.

Den stora skillnaden mellan djur och växter i vattnet och på land är att djuren och växterna i vattnet är omgivna av vattenmolekyler i vätskeform, istället för gasform. Koldioxidmolekyler och syremolekyler finns bland alla vattenmolekyler i vattnet. Syremolekyler och koldioxiden (blir till koldioxidmolekyler i vätskeform) kan vandra mellan luften och vattnet.

Kolatomerna som finns i koldioxidmolekylerna blir till karbonatjoner. Det är koldioxidmolekyler med en extra syreatom. Skaldjur har nytta av detta då de tar upp karbonatjoner och använder dem för att göra sina kalkskal. Tack vare solens strålningsenergi kan klorofyllet hos alger och växtplankton skapa om koldioxidmolekylerna och vattenmolekylerna till energirika glukosmolekyler.

I vattnet så bildas det också avgaser, precis som på land. Avgaserna som bildas under vattnet är syremolekyler. Alla levande djur i vattnet kan äta de här energirika glukosmolekylerna och på så sätt få i sig energi. När djuren sedan ska omvandla energin går det till på samma sätt som på land, fast n är alla molekyler i vätskeform.